Gå direkt till innehållet

SVT Play ökade med 77 procent på ett år

Robert Olsson om att SVT stärker relationen med många tittargrupper.

Petra Marklund med publik från Allsång på Skansen.

I den ytterlighetskultur som definierar vår tid ska man inte förvånas över att bisatser görs till huvudfrågor – också när det gäller medier och public service. Men när vi sammanfattar 2015 års tittande visar det sig att de uppskattar helheten i vårt utbud.

Igenom SVT:s programkontroll passerar över 100 000 händelser, allt från trailrar till färdiga program, på ett år.

Ett hundra tusen. Fundera på den siffran någon sekund. Det sammanlagda värdet av alla dessa händelser är svaret på frågan hur vi på SVT tolkar public service-uppdraget. Det är i debatten ett fåtal av denna mängd av händelser som återkommande används av våra kritiker för att underminera vår position. Väldigt ofta är det enskildheter i vårt utbud som pumpas upp till generella påståenden.

Andel nyhetsundvikare
Andel nyhetsundvikare
Gemenskap eller utanförskap

Fri Television står fortfarande för oberoende i förhållande till kommersiella intressen och politiska maktsfärer. Men tidigare i huvudsak definierat utifrån en nationell arena. Men det perspektivet är nu för snävt. Facebook, Microsoft och Google, ja, listan kan göras lång, ”tar” pengar från de svenska kommersiella mediehusen och tid från oss.

Vår utmaning består bland annat i att tävla med konkurrenter som är duktiga på att tjäna pengar och samla stor publik utan att investera nämnvärt i programinnehåll. Det här är en utveckling som eskalerar och som slår hårt mot de svenska kommersiella mediehusen.

Och ja, vi i public service är priviligerade i meningen att vi är både fria och kan, när året startar, känna oss trygga i hur mycket pengar vi har att röra oss med. Men det i sig är inga förutsättningar som garanterar publikens uppskattning. Ett försvagat public service hjälper inte heller de kommersiella mediehusen ur den marknadsförändring som sker i mediesektorn.

Vi kan heller inte utgå från att vår dokumenterade betydelse av att bidra till människors kunskap och förståelse för vad som sker på lokal, nationell och global nivå kommer av sig själv. Vi måste förtjäna vår roll som en sammanhållande kraft i samhället.

När vi sammanfattar publikåret 2015 kan vi konstatera några saker. För det första så ligger det totala tv-tittandet kvar på samma nivåer som 2014. Broadcast-tittandet sjunker i vissa åldrar men det ökar bland äldre. Det är alltså felaktigt att påstå att tv-tittandet sjunker som så ofta sägs i debatten. För det andra kan vi konstatera att SVT har lyckats rätt väl:

  • Av all tid som tittades på traditionell TV hamnade 36 procent i SVT:s kanaler. Det är den näst högsta nivån sedan 2006, och detta utan vare sig ett stort sportår eller val.
  • SVT ökade jämfört med 2014 andelen i samtliga målgrupper under 60 år.
  • SVT har bibehållit attraktionskraften hos många unga tittare och tittare mitt i livet och ökar därmed i grupper som minskar sitt tittande i broadcast. 
  • Barnkanalen var stabil på totalen med 3,4 procent av befolkningens tittartid.
  • Med totalt 163 miljoner uppspelade timmar i våra playtjänster har SVT ökat med hela 77 procent på ett år. Barntjänsten är den i särklass största playkategorin. Detta säger något om hur framtida generationer tittar på rörlig bild och visar hur angeläget det är att SVT ligger långt fram i digital utveckling. Film och drama har för första gången blivit den näst största kategorin på webben.
  • Våra nyhetsprogram är publikt urstarka.

Det här är publikens kvitto på det jobb vi gör.

Men inte heller den uppskattningen kan vi ta för självklar. För även om Rapport är ett av de program som summerat i tid räknat är störst i 20 – 59 år så ser vi att vår attraktionskraft hos framförallt personer under 30 år är svag. I den här åldern har det aldrig tittats nämnvärt på Rapport eller Aktuellt, och ser vi att den mobila generationen i stor utsträckning väljer bort de traditionella medierna.

Vilka krav ställs på oss inom de etablerade medierna (de flesta av oss) för att vinna den mobila generationens uppmärksamhet och gillande? Till vänster en graf som visar hur olika generationen konsumerar nyheter i traditionella medier.

Det är alltså en majoritet av den mobila generationen som inte vid två tillfällen i veckan använder sig av traditionella medier.

En annan mycket viktig uppgift och som är central för oss som public service bolag är att förstå om det finns en journalistik och program som gör oss relevanta också för den grupp av människor som uttrycker missnöje mot oss.

Ytterligare en graf till vänster (klicka på den för att förstora) beskriver hur en växande grupp människor känner sig alltmer exkluderade från samhällsgemenskapen.

Medieföretagen kan inte belastas för det som kan ses som effekterna av ett globaliserat världssamfund. Men vi kan reflektera självkritiskt över om vi mött vår samtid med tillräckligt mycket ödmjukhet och empati inför människors frågor och egna upplevelser.

Men trots allt; publiken ser vårt unika innehåll, det proffsiga utförandet och att vi är tydliga som avsändare. Där finns huvudsatsen i beskrivningen av SVT.