Gå direkt till innehållet

Medierna måste rusta sig mot säkerhetshoten

Hanna Stjärne om hoten mot medieföretagen. Texten även publicerad i Göteborgs-Posten.

Person framför datorskärmar.
Foto: Thomas Winje Øijord/Scanpix Norge

Den digitala nyhetskonsumtionen ökar konstant. Unga medieanvändare finner i dag sina nyheter på nätet. Möjligheten att informera sig har aldrig varit större. Men vi ser också att försöken att hota nyhetsförmedlingen blivit alltmer sofistikerade. Orkestrerade desinformationskampanjer har blivit ett allt större problem. Hot och trakasserier mot journalister och mediehus ökar för varje år. Nätet är den primära arenan för aktörer som systematiskt arbetar för att störa ut seriös nyhetsförmedling och som vill kringskära vårt öppna samhälle. 

För ett år sedan slocknade flera av Sveriges ledande nyhetssajter efter en överbelastningsattack. För två år sedan tog en statsunderstödd hackergrupp kontrollen över i princip hela franska TV5 Mondes utbud. I Finland blev en journalist som granskade proryska nättroll själv offer för en omfattande nätkampanj. SVT hanterar dagligen i snitt ett 30-tal säkerhetsincidenter i form av hatmejl, ofredanden, våldshandlingar och olaga hot. En betydande andel bedöms som så allvarliga att de polisanmäls. Det är ett alarmerande tryck och därför väljer jag att göra ett undantag och berätta om de höga hotnivåerna.  Ett mycket allvarligt exempel är de pulverbrev som skickades till SVT i Göteborg i januari i år.

I måndags presenterade MSB sin viktiga kartläggning av risker och sårbarheter i mediesektorn. I rapporten identifieras en rad risker, exempelvis IT-attacker, fysiska hot mot journalister och strategiska påverkansoperationer. Hoten kommer från såväl individer som organisationer och främmande makt och sker även i fredstid. Vi lever nu i ett ständigt lågintensivt digitalt beredskapsläge. Detta samtidigt som den journalistiska bevakningen blir alltmer beroende av globala plattformar. 

Det är centralt att samhället vidtar åtgärder för att värna medierna i Sverige. Särskilt viktigt är det online, eftersom nätets roll som demokratisk arena växer men också för att sårbarheten där är stor.  

Medierna själva har förstås ett stort ansvar för säkerhetsfrågorna. Det gäller särskilt public service som har krav utöver de man kan ställa på privata medieföretag. SVT ska garantera opartiska och sakliga nyheter i alla lägen. Vi har ett säkerhets- och beredskapsuppdrag som sträcker sig från viktigt meddelande till allmänheten till särskilda funktioner i en krigssituation. Vi har en stark nyhetsredaktion, är svenskägda och finns över hela landet, vilket betyder att vi kan agera oavsett var en kris inträffar. 

Det senaste året har SVT stärkt arbetet ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv: 

1. Vi rustar för att möta desinformation och propaganda, både kortsiktigt och långsiktigt. Internt höjer vi medvetandegraden, bland annat genom utbildningar för nyckelpersoner. Vi utökar satsningarna inför valet på förklarande journalistik och på faktakoll. Vi gör nu särskilda insatser på källkritik för barn och unga, genom program som Lilla Aktuellt och arbete med medie- och informationskunskap.    

2. Vi säkrar fler vägar till publiken på våra olika plattformar. Vi erbjuder tv-distributörer tillgång till SVT:s kanaler på nya, säkrare sätt. Formellt har vi bara krav på säkerhet och beredskap i marknätet, men vi verkar för en hög säkerhet i alla distributionsformer. Vi utökar vår kapacitet online, eftersom det är där en stor del av attackerna mot den oberoende journalistiken sker.   

3. Vårt arbete med informationssäkerhet ska fortsatt vara ledande. SVT:s redaktioner, till exempel Uppdrag granskning, arbetar regelmässigt med krypterad information, vilket har varit en förutsättning för avslöjanden som exempelvis Panamadokumenten.  

4. Vi samarbetar med andra. Enorma krafter är just nu i rörelse. Medierna tillsammans utgör en grundbult för demokratin. I samarbete med andra seriösa utgivare i Sverige satsar vi på en digital publicistisk varudeklaration. Vi behöver ytterligare utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer och medier.   

Svenska folkets tillit är avgörande för SVT. Det spelar ingen roll om vi faktagranskar politiker och andra aktörer om inte allmänheten litar på oss. SVT har varit den viktigaste källan till information vid de senaste valen, enligt flera undersökningar. Oberoendet och opartiskheten är avgörande också i vårt arbete med säkerhet och beredskap.  

När SVT nu går in mot en ny tillståndsperiod måste säkerhetsperspektivet vara centralt. Det krävs betydande resurser för att upprätthålla journalistik i hela landet och säkerhetsperspektivet kan leda till nya kostnader som måste hanteras. SVT behöver goda möjligheter att utvecklas online, eftersom det i hög grad är där slaget om vårt demokratiska samtal utspelar sig. Är det någonstans opartiska och sakliga nyheter från public service behövs så är det på internet. Insatser krävs också för att säkra kommersiella medieföretag som tvingas lägga allt större resurser på säkerhetsarbetet. Alla medier är beroende av att rättsvårdande myndigheter lagför dem som hotar och försöker störa ut nyhetssajter.  

Mediernas framtid berör oss alla. Ytterst handlar det om att upprätthålla vårt demokratiska samtal, i vardagen såväl som i kris.