Gå direkt till innehållet

God undersökande journalistik gör skillnad

I ett läge när det är lätt att bli uppgiven över villkoren för journalistiken så är det uppmuntrande att kunna slå fast: Journalistik gör skillnad. Programchef Robert Olsson skriver om vårens stora avslöjanden.

Läkare i operationssal.
Foto: SVT

Sällan har det varit så enkelt att föra den tesen i bevis som den här vintern/våren.

Och så roligt det är att kunna konkretisera:

  • Panamaläckan (Uppdrag granskning)
  • Experimenten (Dokument inifrån)
  • Skatteflykten (Uppdrag granskning)
  • Vårdskandalen med fuskläkare (Uppdrag granskning)
  • Arla och dess slöseri med böndernas pengar (Uppdrag granskning)
  • Kommunalhärvan (Aftonbladet)

Det här sker i ett läge när journalistiken i stort är satt under press. Såväl nationellt som internationellt.

  • På tio år har mediehusen i Sverige krympt redaktionerna med 25 procent. Samtidigt har antalet kommunala kommunikatörer ökat med 106 procent. Kommunikatörerna i kommuner, landsting och regioner är idag fler än dagspressjournalisterna.

(Dagens Samhälle/Janne Sundling)

Det är en förändring vars konsekvenser vi ännu inte kan överblicka och som sammanfaller i en tid som beskrivs som början av den ”tredje industriella revolutionen”. Vi behöver inte titta långt tillbaka i tiden för att förstå hur globalisering, teknikutveckling och individualisering påverkat allas vår vardag. Inte minst när det gäller mediesamhället.

Titta på min uppräkning här ovan: av de sex konkreta exemplen på framgångsrik undersökande journalistik är det fem som inte känner nationella gränser. I takt med den övergripande globaliseringen har också journalistiken internationaliserats. Det är en spännande och intressant utveckling, men också helt nödvändig.

I höstas besökte jag Global Investigative Journalism konferens i Lillehammer. Det var påfallande hur många konferenspunkter som handlade om samarbeten över de nationella gränserna. Och det var inte enbart vi med svenska ögon och öron som kände laddningen i salen när Sven Bergman, Joakim Dyfvermark och Fredrik Laurin berättade om arbetet med granskningen av Telias affärer i bland annat Azerbajdzjan och Uzbekistan. Ett arbete som utöver all annan högkvalitativ grävkompetens förutsatte ett internationellt nätverk.

Att SVT och Uppdrag granskning har en nyckelroll i avslöjandet av Panama-läckan är ett resultat av dessa tre reportrars ihärdiga arbete på den internationella scenen.

SVT är en central aktör när det gäller att bidra till människors kunskap och förståelse för vad som sker på lokal, nationell och internationell nivå.  Vi har, och det ska vi vara ödmjuka inför, resurser att bedriva kvalitativ journalistik.

Det här spelar in i den pågående diskussionen kring ett framtida public service. Att vi fortsatt håller fast vid rollen som en sammanhållande kraft är bra för oss, men än mer viktigt för samhället i stort.

Med tanke på takten i de samhällsförändringar vi ser, inte minst i mediebranschen, kan vi inte agera på annat sätt än att öka vår ambition i att vara just den här sammanhållande mediespelaren i Sverige.

Och faktiskt, den uppfattningen finns det ett starkt, och tror jag, växande stöd för, bland annat manifesterat i texter som följande:

”… public service en mycket viktig roll att spela, framförallt i etern men också på internet. Det bygger på att public service har bättre förutsättningar än andra medieföretag att tillhandahålla ett utbud som både är kvalificerat och når ut brett”. (Digitaliseringskommissionen, 361/362)

I det sammanhanget är den undersökande journalistiken central. Det har bevisats många gånger, och inte minst det senaste kvartalet.

God undersökande journalistik gör verkligen skillnad.