Gå direkt till innehållet

Årets julkalender - en rolig historielektion

Forskning visar att länder med ett starkt public service har medborgare med högre kunskapsnivå, skriver SVT:s vd Hanna Stjärne.

Lotta Lundgren och Erik Haag med barn från julkalendern Tusen år till julafton.

I dag är det tusen år till julafton. I dag är dagen då barnen på riktigt kan starta nedräkningen till julafton tillsammans med SVT:s julkalender.

Den är en av våra klenoder, julkalendern, och den är ett av många exempel på hur vi ständigt utvecklar och förnyar program som har en lång historia. Generationer av barn har sina favoriter och under helgen har Pelle Svanslös julkalender rullat på SVT Play hemma hos oss. För mig, som länge har arbetat i Uppsala, kommer Pelle, Maja och Måns alltid att ha en speciell plats och just nu finns hela Svanslös-kalendern i Öppet Arkiv, tillsammans med bland andra Sunes jul, Trolltider och Ture Sventon.

Kunskapsresa med barnperspektiv
I år är julkalendern Tusen år till julafton en lekfull historieresa där barn får prova att leva i en annan tid. Hur kliade vadmalen på 1300-talet? Hur kändes det att ha på sig en vitlockig peruk på 1700-talet? Hur smakade sockrad lax på 1800-talet? Det är klassisk folkbildning i 2015-version. Och det är en kunskapsresa med ett perspektiv som borde få mer plats i samhället – barnens.

SVT gör en lång rad program som har just kunskap som grund: På spåret, Vetenskapens värld eller Mitt i naturen för att nämna några. En av mina senaste favoriter är Det sitter i väg-garna, till exempel det avsnitt där Isabell utforskar historien kring sitt smultronställe, det soldattorp hon just flyttat in i. Om några dagar startar Nobelveckan där Kattis Ahlström ger perspektiv på världselitens forskning i Nobelstudion, krönt av sändningen från kunskapens stora fest – Nobelfesten.

Problematisera kunskap
Ett av SVT:s uppdrag är också att problematisera kunskap. Vad är kunskap egentligen? Vem är kunskapsrik? Vem räknas som smart? Vi lägger till exempel ner mycket tid och kraft på frågorna i ett program som Vem vet mest så att de ska vara lika utmanande att svara på om du är född på 40-talet eller 90-talet eller om du är intresserad av teknik eller humaniora. I höst har vi också startat ett frågeprogram för barn, Vem vet mest Junior, där barnens kunskap tas på lika stort allvar som de vuxnas. Och det program som används mest i undervisningen i svenska skolor kommer också från SVT: Lilla Aktuellt.

Just att problematisera det som kan verka vara kunskap blir allt viktigare, att ha källkritik och faktakontroll som grund när man värderar och analyserar samhället. Konspirationsteorier och desinformation kan lätt spridas och retweetas vidare och utvecklas till skenbara sanningar. På SVT arbetar vi till exempel med livekollen där våra reportrar och researchers kontrollerar om ett påstående i Agenda stämmer. 

Educate, entertain, inform – det har varit ledorden för public service i decennier. Ett brett och modigt public service som finns för alla och som till exempel lekfullt lyfter in kunskap, i julkalendern och i lördagsunderhållningen, behövs mer än någonsin. Ett public service som tar barn och vuxna på lika stort allvar. Forskning visar* att länder med ett starkt public service har medborgare med högre kunskapsnivå.

Så välkomna att ta de första stegen mot julafton tillsammans med oss. Det är bara tusen år – och en kunskapsresa - kvar.

*Jepser Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, skriver om  bland annat detta i sin rapport "Kunskapseffekter av att se på nyheter på SVT och TV4". Han anger flera källor.